I studien ingick 134 gifta par. För att få delta skulle paren ” påvisa stora relationsproblem men samtidigt skulle de visa på en tydlig vilja att komma vidare i sina relationer”. De flesta paren var i 30-40 års åldern, drygt hälften hade barn. Närmare 100 som hade anmält sitt intresse fick inte delta då de inte uppfyllde kriterier om ”allvarlig nöd.” Paren fick upp till 26 terapisessionerna under ett år. Psykologer genomförde uppföljande möten ungefär var sjätte månad under fem år efter det att terapin hade avslutats.

Paren delade in i två olika grupper. Den ena gruppen erbjöds traditionell beteendeterapeutisk parterapi. Fokus låg här på att åstadkomma positiva förändringar, bl.a. fick paren lära sig att kommunicera bättre med varandra och finna gemensamma lösningar. Den andra gruppen erhöll integrativ beteendeterapi parterapi. I denna grupp jobbade deltagarna utifrån liknande strategier men här fokuserades mer på medvetenhet om känslomässiga reaktioner och inte bara på de åtgärder som ledde till känslomässiga reaktioner. Inte minst fick de lära sig att mer specifikt förstå sin makes/makas emotionella känslighet.

Direkt efter att terapisessioner avslutades visade resultaten i båda grupperna att mer än två tredjedelar hade en signifikant klinisk förbättring. Vidare framgick att den integrerande terapi under den två första åren efter terapins avslut var signifikant mer effektiv än traditionell terapi. Skillnaden mellan behandlingsformerna var dock inte dramatisk och över tid avtog dessa skillnader.

Fem år efter det att terapin hade avslutats hade ungefär hälften av paren (båda grupperna) en förbättrad relation, ungefär en fjärdedel hade separerat eller skilt sig. För övriga, en fjärdedel var situationen oförändrad. Christensen påpekar också i studien att det finns ett starkt samband mellan hur behandlingen avslutades och det faktiska utfallet fem år senare.

En tolkning skulle kunna vara att terapi varken hjälper eller stjälper, då ”bara” hälften av paren upplevde att de var lyckligare. Professor Christensen  anser dock att resultatet är riktigt bra med tanke på de allvarliga problem som paren hade innan de påbörjade terapin. Denna studie, i likhet med många andra, visar för terapin ska ”fungera” krävs att båda parter måste vara starkt engagerade i att rädda äktenskapet och båda måste vara villiga att göra sin del att jobba på förhållandet och inte bara skylla på andra

En ytterligare reflektion är att skilsmässor inte nödvändigt betyder att terapin har varit verkningslös. Under 2011 hoppas jag att kunna använda mig av en del av dessa tekniker i min egen parterapi-verksamhet

Varje försöksperson ombads också bedöma sitt psykiska tillstånd. De som praktiserade yoga upplevde en betydande minskning av ångest och förbättrad sinnestillstånd, jämfört med gruppen som motionerade. Allt enligt huvudförfattaren Chris Streeter, MD, docent i psykiatri och neurologi, Boston Universitet. Denna utvärdering ligger också i linje med de utvärderingar som finns om mindfulness.

I videon nedan förs ett samtal om relationer och förälskelse utifrån Imago terapi. En relation i konstant förälskelse är en illusion. Den stora utmaningen ligger i att se varandras förutsättningar och behov och utifrån det lära sig acceptera att en relation är i ständig förändring. Barndomens erfarenheter diskuteras också om än på ett lite ytligt sätt om ni frågar mig som arbetar med parterapi Stockholm.

Under senare år har allt fler bevis inom neurovetenskap har bekräftat att många av de arbetsmetoder som används inom terapi kan hjälpa till återskapa nervbanor i hjärnans och därmed främja snabbare återhämtning från traumatiska händelser och destruktiva känslomässiga mönster. Gamla teorier som hävdar att allt är format före sex års ålder tillhör det förgångna. Dagens forskning visar istället att hjärnan är en dynamisk organ som utvecklas under hela vår livstid.

Frågor som konferensen vill utforska är om dessa nya insikter t.e.x   förändrar vår syn på människans existensiella syfte. Påverkar det vår syn på ”själen” ? En tes är att mänskligheten med denna nya kunskap kommer att innebära att vi står inför en övergång från en ego-centrerad individualism till en mer empatisk samhörighet med varandra. Se vidare

http://www.psychosynthesis.net/

Genom att utforska våra delpersonligheter på ett strukturerat sätt kan vi bli medvetna om olika motstridiga viljor inom oss själva. Även om konceptet om en mångsidig personlighet kan vara utmanande ger forskningen inom neurovetenskap allt fler belägg om hur vår hjärna är uppbyggd för att hantera olika områden i våra liv. Det finns hur många delpersonlighetstyper som helst, exempelvis ”Perfektionisten”, ” Behagaren”, ”Offret” och ” Slarvern. De har alla olika egenskaper, behov och talanger men vad de har gemensamt är att de vill överleva och försvara sin existens.

De ser alla verkligheten genom sina färgade glasögon och kan därför vara väldigt oense över vilka beslut ska fattas och vad som är viktigt och oviktigt. Ofta har de svårt att samarbete med varandra. Voice Dialogue hjälper till med att utveckla ens medvetenhet så den sträcker sig längre än en enskild delpersonlighets horisont. Modellen bejakar alla våra sidor och främjar inre ledarskap och lagsamarbete. Att inte medvetandegöra sig om sina olika sidor kan enligt denna teori få allvarliga följder. Då kan någon stark delperson ta över och styra vårt beteende, utan att vi märker det.

I en terapi-session kan man låta en klient flytta sin stol eller byta stol för att markera vilken delperson som just då har ordet. Metoden går ut på att en ”vägledare” ber att få tala med en viss delpersonlighet, till exempel skam. Då svarar man som den delpersonligheten. ”Jag är skammen”. Sedan frågar ”vägledaren” vad ”skammen ” har för funktion för självet. Självet, alltså resten av personen refereras hela tiden till i tredje person för att skapa distans till den. Delpersonligheten ”skammen” får uttrycka sig och bejaka sin egen existens och funktion. ”Vägledarens” uppgift är att låta de olika delpersonligheterna komma till tals utan att värdera eller döma. Delpersonligheten kommer att mogna från att vara barnslig och överdriven till att bli mer balanserad. Det här en metod som jag själv använder i  samtalsterapi Stockholm.

Här kan du se en video som presentar ”voice dialogue”

 Här finns en intressant text  där Hal och Sidra Stone själva bekriver hur deras arbete har utvecklats

http://voicedialogue.org/pdf/The_Basic_Elements_Of_Voice_Dialogue_Relationship_And_The_Psychology_Of_Selves.pdf

Grundaren av Breathworks, Vidyamala Burch bekriver i denna video sin resa från förnekelse till acceptans av sin egen smärta och sjukdom. Det tog henne många år innan hon insåg att det inte går att springa ifrån sina problem och besvär.  För att detta ska vara möjligt behövde hon lära sig att  praktisera medveten närvaro / mindfulness.  Hon kom bl.a till insikt om att hon kunde bemöta  långvarig smärta och stress med vänlig och medveten närvaro. På så sätt skapade hon ett utrymme i sin upplevelse som gav henne  frihet att välja hur hon skulle gensvara.

Breathworks har på kort tid spridits runt om i världen och framgångsrikt använts inom skola, behandlingsvård och i förebyggande hälsovård

  Mån 7 feb kl 18 00. MINDFULNESS I PSYKOLOGISK BEHANDLING, VÅRD OCH SAMHÄLLE

• Inger samtalar med docent Leena Maria Johansson, psykiater och psykoterapeut, som använder metoder baserade på   mindfulness och medkänsla.

  Tors 17 feb kl 18 00. NVC – KOMMUNIKATION OCH KONFLIKTLÖSNING I DIALOG

• Inger samtalar med Liv Larsson, konsult, medlare och tränar i Non Violent Communication.Liv är grundare av förlaget Friare Liv som erbjuder böcker och kurser i NVC. Hon är själv författare till flera böcker i ämnet.

 Mån 28 feb kl 18 00. TILLIT OCH KONTAKT; ZEN COACHING OCH KONSTEN ATT LYSSNA

•  Inger samtalar med Kåre Landfald, konsult, grundare av Zen Coaching och tidigare verksam inom FN och norska UD.

Plats: ABF-huset,Sveavägen 41, Stockholm

Kostnad: 50 kr per seminarium

Här kan du läsa om t.ex. kost- och näring, fysisk träning, stress och sömn och inte minst om olika former av terapier. Där finns också instruktioner om hur du praktisera meditation och medveten närvaro (mindfulness). Fler ämnesområden kommer att fyllas på efter hand

 http://www.halsosidorna.se/OmHalsosidorna.htm

Resultaten visade dessutom att kvinnorna som fått individuell bildterapi under en kort period på fem veckor faktiskt hade signifikant bättre psykiska och fysiska resurser för att hantera sin sjukdom. De upplevde mindre negativa fysiska och psykiska symptom och kände dessutom att de hade en bättre livskvalitet jämfört med kontrollgruppen.

Det har gått sex år sedan studien gjorden och en uppföljande telefonintervju med kvinnorna i båda grupperna har gjorts. Frågorna handlar om hur kvinnorna har det idag och om hur de ser på den bildterapin de fick under behandlingstiden.

källa: Camilla Andersson. Omvårdnadsmagasinet nr 3/10

Innehåll: Praktiska övningar: Kroppsskanning liggande, flera pass med medvetna rörelser/Qigong och meditation. Samtal.

För mer information: http://www.meddoc.se/